söndag 29 december 2013

Julens alla blommor


Julen har faktiskt en hel del blommor. Hyacinter och  amaryllisar förstås och i år även ljung på trappen och en vinröd julros som kämpar för att orka slå ut.
 Vi har haft den mildaste julen på 50 år enligt tidningarna. Det kan jag gott tro. Ingen snö sedan första veckan i december. Men än är inte vintern över.
Jag har ett antal mycket vackra amaryllisar som blommar nu. Problemet kommer sedan med att få dem att blomma om. Men jag ger inte upp. Det ska gå. Jag har ju som jag berättat förut intervjuat en kvinna en gång som hade fått sin mors amaryllisar att blomma om i typ 50 år.


lördag 28 december 2013

Jag har beställt en ny Poppy

Under helgerna har jag fått tid att titta igenom Thompson & Morgans härliga frökatalog. Och fast jag tänkt hålla nere på fröbeställningar i år så blev det ändå ett antal fröer beställda. Det gick bara inte att motstå deras nya Poppy 'Plum Pudding'. En ceriserosa vallmo som kommer att göra sig utmärkt i en grupp vid en av mina större stenar, den rosa.
Kolla in länken här så får du se denna ljuvliga nykomling!!
Nu återstår att titta igenom Impectas katalog också och försöka hålla sig på mattan :) Jag har ju ett rätt stort antal egna fröer i melittapåsar i källaren nämligen.
Och så har ju frölistan från STA kommit. Men den är så jobbig eftersom alla namn på blommorna enbart är på latin. Detta måste man göra något åt i framtiden om man vill ha även andra än trädgårdsnördar som medlemmar i Sällskapet trädgårdsamatörerna. Får väl lämna in en motion om detta.

lördag 21 december 2013

Fudge med choklad, lakrits och chili


Jag är ju lakrits- och chokladälskare så en fudge som kombinerar dessa två smaker är det ultimata för mig. Så kom jag på att jag kunde strö lite av mina chiliflakes på de goda bitarna för att få ytterligare en smaktwist. Och det blev jättegott.
Dessa chilisar är odlade i mitt växthus och de kommer ursprungligen från ett par chilisar som en god vän hade med hem från Thailand. Jag har fastnat för dem därför de är lagom starka. Och de är dessutom fantastiskt lättodlade. På hösten torkar jag dem och smular sedan sönder de flesta till chiliflakes i matberedaren. Sedan tillsätter jag dem i allt från köttgrytor till sellerisoppor.
Några av de som förblivit hela mosar jag på vårkanten och så sätter jag fröna. Och de gror snällt. Så det är inte underligt att de blivit favoriter.
Här kommer hur som helst receptet.
Choklad- och lakritsfudge
3 dl vispgrädde
3 dl strösocker
1 dl ljus sirap
125 gram turkisk peppar
50 gram smör
100 gram mörk, bra choklad
Koka vispgrädde, strösocker och sirap i cirka 30 minuter. Gör ett kulprov för att se om massan håller ihop. Det ska ju inte bli hård kola av smeten, men den bör ändå bli fast. Om du har termometer så dra av grytan då termometern visar 120 grader.
Tillsätt smöret i bitar och rör ut det. Tillsätt sedan den finkrossade turkiska pepparn samt den hackade chokladen. Rör till en slät smet. Häll ut smeten på bakplåtspapper i en form. Låt kallna. Skär sedan i bitar. Mums!

tisdag 17 december 2013

Och vinnaren är...

Nu är vinnaren av pajformen dragen. Och det blev en skåning. GRATTIS till Annika C utanför Ängelholm som har bloggen Naturliga ting . Det kom in några riktigt goda pajrecept till tävlingen  - både med bär och med grönsaker. Och flera delade inlägget och var också med och tävlade. Maken drog vinnaren.
Gå in och kolla på kommentarerna några blogginlägg ner så kan du inspireras av recept på allt från blåbärspaj till jordärtskockspaj.

söndag 8 december 2013

Öppet hus-present

Vi hade öppet hus igår med ett 30-tal gäster. Väldigt trevligt. En av våra grannar, Siw, kom med detta fantastiska betongblad  som hon både gjutit och dekorerat själv.

onsdag 4 december 2013

Kopparkula i kopparhink

Koppar är på väg tillbaka i heminredningen. På möbelmässan i Stockholm hittade jag för något år sedan mycket vackra kopparlampor. Nu ser man koppar i allt från ljusstakar till skålar. Så de gamla kaffekannorna och bunkarna som stått längst in i förråden åker nog fram igen nu.
Själv har jag i flera år haft upp och nervända kopparbyttor som prydnad i trädgården. De ser ut som stora kopparkulor om man tänker bort de små fötterna. Rätt kul tycker jag själv. Och i vårt nya badrum är alla tillbehör i kopparfärg eller av koppar.
Ja, jag gillar koppar som färg. När trillade över små söta julgranskulor i koppar, guld och silver kunde jag inte motstå dem utan gick ut och skaffade en adventsgran och klädde den med dem. Och satte granen i en ärvd kopparhink. Riktigt läckert blev det. Eller vad säger ni?
GLÖM INTE MIN PAJFORMSTÄVLING. DEN SOM DELAR INLÄGGET NEDAN OCH ALLRA HELST DELAR ETT RECEPT ÄR MED OCH TÄVLAR.

torsdag 28 november 2013

FÖRE-EFTER 2 - vid entrén och trappen

Som jag nämnde i förra före-efter-inlägget så var vår tomt mest en enda stor gräsmatta då vi flyttade hit för åtta år sedan. Jag tog faktiskt hit en grävmaskin som skalade av grässvål där jag tänkt ha rabatter och gångar och det är jag glad för. Med tanke på hur jobbigt de tär att gräva bort mossig gräsmatta på stora ytor.
Hur som helst var entrén inte rolig. Betongplattorna var svarta av väder och vind men jag insåg att jag kunde använda dem om jag vände dem upp och ner och dessutom la dem i grus.
Bland de första växterna jag planterade var en New Dawn vid husknuten. Den har fått utstå hårda vindar och förra vintern trodde jag den dog, men icke. Jag planterade också ett silverpäron. Dock tog jag i för lite, men för att få ett större träd har jag sedan två år ett projekt då jag försöker skapa en ny topp av två grenar som förut gick neråt. Vi får se hur det går. Silverpäronet är annars ett höjdarträd.
Så här såg det ut då vi kom!
Och så här blev det då vi gjorde en grusgång. Lägg märke till det lilla silverpäronet.
Blommor i krukor fick piffa upp trappen första somrarna.
Och så en bild från senare år då silverpäronet vuxit till sig. I dag är det en halv meter högre än på bilden nedan. Och håller dessutom på att få två nya toppar. Rabatten under päronet har gjorts om några gånger. Men alunrot med blad i vinröda toner har jag alltjämt. Och på våren snödroppar i mängder.

fredag 22 november 2013

Dela ett pajrecept och vinn en pajform!

När höstmörkret kryper inpå oss är det mysigt att samla vänner, tända några ljus och äta en god, varm paj Jag tänkte ha en liten tävling där alla som delar ett pajrecept - matpaj eller efterrättspaj - får chansen att vinna en fin pajform  från Jakobssons möbler i Odensbacken, min närmaste stora inredningsaffär.
Jag bidrar med ett recept på en mycket god och enkel äppelpaj. Jag fick receptet av goda vännen Sofie.
Amerikansk äppelpaj
2, 5 dl vetemjöl
2,5 dl socker
1 tsk bakpulver
1 ägg
100 gram smör
4-6 äpplen (beroende på storlek)
Gör så här: 
Sätt ugnen på 175 grader, smörj pajformen. Smält smöret och låt det svalna. Skala äpplena och skär dem i klyftor. Täck pajformens botten med klyftorna. Blanda mjöl, bakpulver och socker. Tillsätt sedan det lätt uppvispade ägget och det smälta smöret. Bred smeten över äppelklyftorna och grädda cirka 40 minuter i ugnen.

 Jag kanske återkommer med även ett recept på en matpaj med broccoli och svarta oliver.
DELA GÄRNA DETTA INLÄGG PÅ DIN BLOGG, PÅ FACEBOK, INSTAGRAM  SÅ ATT DET KOMMER IN MÅNGA PAJRECEPT ATT INSPIRERAS AV!! TÄVLINGEN PÅGÅR TILL 15 DECEMBER.




onsdag 20 november 2013

FÖRE/EFTER 1 - vid grinden

För åtta år sedan var vår trädgård  en enda stor gräsplan. I stort sett inga blommor och ytterst få träd och buskar. När jag satte mig att titta igenom gamla trädgårdsbilder härom dagen insåg jag att det faktiskt hänt  mycket med denna "gräsplan". Jag tänkte därför göra en serie av FÖRE-EFTER.
Jag börjar i dag med att visa ett litet men viktigt hörn av trädgården, nämligen ingången.  Där har det tillkommit ett antal nya träd och buskar:
- en ormhasseln (som sattes först av allt)
- en prakthäggmispel (som stammats upp)
- en idegran
-  en schersmin
- en salix med rosa-grön-brokiga blad
- en yakushimanum-rododendron med vita blommor.
Runt buskarna växer marktäckare som blå ormrot och vita förgätmigej och ett antal vita perenner till exempel bollvivor och solhatt.
"Efter"-bilden i collaget är tagen på våren. På sommaren omringas grindrabatten av en häck av vita lågväxande rosor, Henry Hudson. På bilden till höger syns en  rosa sten som är lite vindskydd för rododendronen och salixen. I "före"-bilden syns den lilla gropen jag grävde för att markera var stenen skulle ligga, till höger om ormhasseln.
EFTER-bilden är nog två år gammal, så alla träd har vuxit till sig lite till och det är nu trångt i detta nya grindbuskage som ligger öppet för hårda vinda från väster och stark sol från söder.




onsdag 13 november 2013

Hettan är fixad

Till novembersysslorna hör också att sätta vitlök. Det gjorde jag härom veckan i en palltkrage som jag förberedd med benmjöl och gräsklipp inblandat i den lätta sandjorden. Jag läste någonstans att anledningen till att man får för små vitlökar är att jorden är för dåligt gödslad. Och jag har verkligen fått små vitlökar. Utsädet jag använde är mitt eget från årets skörd av små, små vitlökar. Så klyftorna var inte stora. Hoppas vitlökarna blir större till nästa år.
I dag har jag också tagit hand om årets thaichiliskörd som stått i källaren ett tag i sina krukor och börjat torka till sig. Jag ska nu hänga upp de små heta sakerna på en tråd i mitt söderfönster. Sedan gör jag nog rätt mycket chiliflakes av dem. Det är så gott att tillsätta en tesked chiliflakes till köttfärssåsen eller fisksoppan.
Jag har testat alla möjliga chilisorter men alltid kommit tillbaka till thaichilin som är alldeles lagom stark för min smak. Den är dessutom otroligt lättodlad. Jag sår nya av frön som jag plockar ur de torkade chilisarna. De kan vara flera år gamla men tror snällt ändå.

torsdag 7 november 2013

Novembersysslor

I den gråaste av årets månader så finns inte mycket kvar att göra utomhus. De flesta löven är insamlade och placerade på land och rabatter. Jag försöker härma naturen och täcka allt jord. Maskarna gillar så mycket att få ett lövtäcke på sig och mina sandjordsrabatter behöver all mull de kan få.
Men det finns annat att göra. Det är nu hög tid att:
1. Fördriva hyacinter. Visserligen kommer det att finnas massor med fördrivna ute i butikerna om några veckor men det är roligt att göra det själv. Jag har dem i källaren i cirka 8-10 grader tills de rotat sig. Upp i ljuset kommer de runt 1 advent.
2. Plantera amaryllislökarna. Jag vattnar dem rejält en gång och ställer dem rätt så varmt så att de kommer igång.
3. Torka nypon och göra egen nyponsoppa. Yummie. Nyponen på bilden kommer från vår rosenhäck.
4. Byta ut de gamla vissna blommorna vid ytterdörren och sätta nya, köldtåliga. Som julros exempelvis.


söndag 3 november 2013

Nyfixat novemberfönster

Pelargonerna hade gjort sitt i ett av söderfönstren och jag funderade på vad jag skulle ha där under tiden fram till jul då de läckra  amaryllisarna Très Chic förhoppningsvis slår ut. Tänkte först köpa något orange, inspirerat av halloween. Men jag landade på vitt. Så vilsam färg på blommor både inne och ute. Så det blev två nya orkidéer som får samsas med det vita ugglorna ur min stora ugglesamling. Jag är lite sugen på att köpa en vit fjäderlampskärm också. Vi får se hur det går.
I blomsteraffären sa de att söderfönster fungerar utmärkt för orkidéer så här års då minimalt med ljus når in till fönsterbrädorna.

fredag 1 november 2013

Sommarens bästa- lista

Nu är det november och hög tid att summera sommaren 2013. Här kommer min Bästa-lista:
1. Värmen (förstås). Vi fick en riktigt bra sommar till sist. Särskilt de ettåriga blommorna älskade värmen..
Coola Dolly, min favorithöna
2. Hönsen. Trodde aldrig att jag skulle kunna bli så kär i några höns. När jag tittar på bilderna på Dolly, Brenda, Loretta och Patsy minns jag vilka olika personligheter de var, de små raringarna. De var ju lånehöns som återbördades till sin gård uppe i skogen i augusti. Men som vi saknade dem.
3.  Lilium auratum, en av trädgårdens verkliga primadonnor blommade i år igen med massor av klockor. Blev lite rädd i vintras då jag hörde ett föredrag av Larz Danielsson där han sa att denna lilja brukar dö efter några år.
4. Paeonia mlokosewitschii, en gul exklusiv pion som jag fått av trädgårdsgurun Rolf Wiking blommade i år för första gången med två blommor.
5. Clematisen som räddade rosengången eftersom rosorna blev totatlt nerfrusna förra vintern-våren. Särskilt roligt var det att Clematis fusca dök upp. Jag hade glömt var jag satt den och trodde att den försvunnit. Men man ska ha lite tålamod med trädgårdsväxter.
6. Broksalvian som jag sådde av egna frön (ursprungligen från min trädgårdsvän Izzie) är ju en fantastisk långblommare. Finns några kvar än faktiskt.
7. Nya bekanstskapen vinröd salvia blev så läcker. Även den en fröpresent från trädgårdsvännen Catharina.
8. Tre nyinköpta dahlior gjorde sitt bästa för att förgylla sensommaren. Längtar efter en hel dahliarabatt som de hade på Göteborgs botan. Skulle gärna också ha en dagliljerabattt. Kanske nästa års trädgårdsprojekt?
9. Rosen Stanwell Perpetual som växer i nästan ren sant vid en piskställning blommar  hela sommaren och hösten. Enda gödningen den får är gräsklipp och lite benmjöl på våren.
10. Nysatta lilla avenbokshäcken. Roligt att ha fått in detta vackra träd i trädgården till sist.
Lilium auratum - en skönhet från fjärran östern som trivs i min trädgård.

lördag 26 oktober 2013

Sämst i år-listan

Så här i slutet av växtsäsongen brukar jag försöka summera trädgårdsåret som gått. Titta på vad som tog sig bra och vad som trilskades och inte blev något av. Det gäller både blommor och grönsaker. Så här ser min lista över årets sämsta resultat ut (återkommer om vad som blev bäst) Hur var det hos DIG??
Brysselkålen blev inte vad jag hoppats.
1. Förstaplatsen intas absolut av brysselkålen. Blev gigantiska plantor men ungefär 50 procent av de små kålknölarna fick slängas då de var totalt genomborrade av diverse larver. Bläh. Kål kan inte odlas utan duk i mina trakter i alla fall.
2. Smulgubbarna. Gav inte så mycket men revade ut sig så att jag är alldeles rådlös hur jag ska få bort alla nya plantor ur trädgårdsland och gångar. Ska jag sluta med smulgubbar? Förvisa dem till en hög pallkrage? Vad kan hjälpa?
3.Smultronen som jag släppte in i min finaste vårrabatt som kantas av gullvivor och kungsängsliljor håller på att ta över denna rabatt. Det är bara de rosa floxen som orkar stå emot. Gullvivorna syns nästan inte längre.
Renovering behövs.
4. De flesta rosorna frös ner i vintras så det var länge sedan jag hade så lite rosblomning. Strålande undantag - kanadensiska rosbusken Louise Bugnet och Stanwell Perpetual..
5. Kantnepeta och vita nävor verkar ha samarbetat för att kväva det nysatta elefantgräset. Ingenting syntes till av detta gräs i somras. Ska jag varna för kantnepeta kanske?!
6. Signe Tillisch-äpplena på familjeträdet var totalt fulla av svarta fläckar.
7. Körsbärsträdet 'Van' fortsätter att vara ett sorgebarn. I år hade det inga löss men nedersta lilla grenen är helt sprucken (av frosten?) och trädets blad fick någon konstig orange sjuka.
8. Hönsen, de små nyttiga raringarna, sprätte tyvärr så ihärdigt runt pärlrönnen att de flesta tidlösalökarna såg dagens ljus alldeles för tidigt. Så det blev inte någon lila matta under pärlrönnen i år.
9. Att vädret är antingen "på" eller "av". Vi har haft en underbart varm sommar men otroligt lite vatten för törstiga växter. Många vattenkannor har burits och i framtiden krävs nog en mer permanent lösning av bevattningen.
10. Att blomningen av underbara vallmon Pattys Plum (på bild i min bloggvinjett) nästan uteblev kan jag inte skylla på någon annan än mig själv då jag satt växterna alldeles för tätt i den rabatten.
Nu får det vara slut på gnället. Nästa gång blir det trädgårdens bästa. 

onsdag 23 oktober 2013

När rosorna svimmat av

Den här veckan har vi haft en rad av mycket grå dagar.  Ett förebud om årets gråaste månad - november - som är på väg.
Snart finns det inte mycket kvar ute i trädgården som glädjer ögat. Möjligen skulle det vara ormhasseln som faktiskt blir snyggare då den tappar sina löv. Då kommer de skruvade grenarna fram så mycket bättre.
Jag har beställt amaryllisar som kommer att glädja mig i december. Anaryllisar numera är så mycket mer än när jag var barn. Då var de röda. Punkt slut. Nu finns vackra vita med bara en röd strimma längst ut ikanten, dubbla rosa, röda med vit och grönstrimmig mitt, vinröda och mycket annat. Kul.
En annan sak som är annorlunda än i min barndom är hur man i dag komponerar blombuketter. Ni vet det finns mästare som bygger upp en bukett runt en krokig gren, kanske av just ormhassel, och plockar in lite av varje kring blommorna.
Jag minns när jag första gången såg en vas där rosorna inte hängde ÖVER kanten utan var helt och hållet nertryckta i vasen. Tror inte att jag gillade det på en gång. Nu är det något jag tillämpar varje gång jag får en bukett där rosorna svimmar av efter någon dag. Visst är det bra. För nickande rosor gör ingen glad, men oftast repar sig de avsvimmade då man får ner dem tillräckligt djupt och tätt. Och blir till glädje fler än en grå dag.

söndag 20 oktober 2013

En höstlök som piggar upp

Precis som på den tidiga våren är varenda lilla blomma som vill förgylla ens trädgård guld värd.just nu. Och några som förgyller väldigt mycket är tidlösan, eller Colchicum. Varje år tänker jag att jag måste plantera fler, för de är så fräscha. Och det finns så många läckra sorter.
När jag besökte trädgårdsamatörerna Karlssons i Pålsboda förra veckan så blommade en liten vit dubbel sak i deras grusade rabatter. Dessa människor har kommit fram till att krävande växter trivs bäst om deras bladrosetter omges av 0,8-grus. I våras  härmade jag Jonny och byggde en kalkbädd som har kalkstenar ställda på högkant och grus däremellan. Oj vad allt trivs i den. De två fjällsipporna bildar redan en liten matta. Och Kalmian ser ut att må toppen.
Men nu var det tidlösa det skulle handla om. Lökarna fanns faktiskt i vår trädgård då vi övertog den för åtta år sedan. De har en lite besvärlig egenskap och det är att de får stora gröna blad på försommaren som sedan gulnar under sensommaren och inte är någon prydnad. Jag brukar fläta ihop bladen och vika ner dem mot jorden. När bladen helt vissnat bort kommer blommorna upp  - vita och lila. Sköra och ändå stabila eftersom de står emot rätt många frostnätter utan att vissna.
Så mer Colchicum kommer det nog att bli framöver.

torsdag 17 oktober 2013

Min bästa rönn

Har legat nerbäddad ett par dagar och tittat mer på tv än vanligt. Såg bland annat det trivsamma trädgårdsprogrammet Trädgårdsonsdag. Där pratade örebrobördiga Pernilla Månsson f ö om rönnar med flicknamn och hon planterade dessutom en rönn med rosa bär.
Personligen skulle jag inte vilja ha en så kallad vanlig rönn i trädgården. Däremot är jag oerhört förtjust i min pärlrönn, Sorbus koehneana, som varje höst får en sky av vita bär. Den har också tills alldeles nyligen haft vackert höstfärgade löv.
 Denna rönn åt haren ner tre år i rad efter att jag planterat den så till sist fick jag ge upp och inhägna hela denna rabatt, vilket förklarar nätet på bilden. Jag hoppas att den till sist vill bli sådär två-tre meter som utlovat. Trots att den växer på mager sandjord. Men rönnar är ju tåliga träd så därför klarar den sig säkert fint även hos oss. Såg någonstans att den vita pärlrönnen blivit utsedd till månadens växt. Det är välförtjänt tycker jag. Och så här ser den ut i vår trädgård just nu, bakom sitt nät.

måndag 14 oktober 2013

Skönhet i förfall


På hösten får vi som gillar starka, glada färger träna oss i att se skönheten i det dova, mörka. Ja, först så är hösten förstås en serenad i gult, orange och rött. Men sedan  kommer det som brukar kallas mullvadsbrunt med en förskönande omskrivning. Men november blir ack så grå.
Häromdagen tog jag in krukan med hortensia som blommat så ivrigt hela långa sommaren bredvid den vinröda salvian. Det är egentligen en krukväxt som min mor fick för några år sedan. Då trodde vi inte att den kunde blomma om. Men efter en vinter i källaren i cirka 5-10 grader så slog det ut två stora klasar med rosa hortensior i våras och de har stått sig fina till nu då den ena vissnat ner.
Jag klippte av den vissna skönheten, satte henne i en gammal vas och ställde den i köksfönstret.. Där gör hon sig väl och jag får en daglig påminnelse om att saker kan vara sköna är i förfallet...

lördag 12 oktober 2013

Där sparade jag 200 kronor

Att samla in egna fröer, vilket är högaktuellt just nu, och att ta sticklingar av egna växter är två bra sätt att spara lite pengar på hobbyn trädgård som annars är rätt så kostsam som alla vet som suktar efter träd och växter. Bara jordkontot varje vår går på mer än vad mannen i huset behöver få veta.
I somras klippte jag av ett antal kvistar från en av mina favoritväxter, en silverfärgad japansk malört 'Nana', som står så fin hela långa sommaren och bildar en silverfärgad fond mot lila clematis och broksalvior.
Artemisia schmidtiana 'Nana', japansk malört
Dessa sticklingar skalades av en bit nertill på stammen och sattes sedan i såjord. Sedan placerades den lilla lådan i växthuset och fick vatten då och då så att jorden inte torkade ut. Lite dusch från blomsprutan fick den också. Häromdagen tittade jag under lådan - och tänk, det stack ut en härva rötter ur varje hål! Så jag lirkade ur sticklingarna och planterade dem där jag vill ha en ny silverfärgad malörtskant. Lågt räknat sparade jag nog 200 kronor på att själv ha drivit fram fem-sex nya malörtsplantor.
Jag har tidigare gjort samma manöver med lavendel och i stort sett hela min låååånga lavendelhäck härstammar från tre plantor som i sin tur är frösådda av mig. Denna häck är härdig och klarar de bistraste vintrar här i zon 3-4.
Nu gäller det bara att komma ihåg att vattna malörtsplantorna om hösten blir torr. Därför har jag ställt ut en stor vattenkanna på gräset framför dem.

torsdag 10 oktober 2013

I stället för bollkryss

Ett alternativ till bollkryss?!
Jag vill inte gå så långt som till att jag ogillar bollkryss. Jag är bara lite less på dem. De finns liksom överallt. Så här års översvämmar de plantmarknaderna i större eller mindre format. Och billiga är de oftast också. Så jag förstår varför så många  köper dem.
Men det känns bra att hitta något annat att ha i krukorna vid trappen så här års. Själv har jag köpt några tåliga höst-vinterväxter och satt ihop med ett gräs som jag fick tidigare i sommar med varningstexten att det sprider sig. Så jag kanske måste ha det i kruka året om eller sätta det där det är omgivet av gräs som klipps. Så här ser min oktoberinstallation vid trappen ut. Jag har också en kruka med små granplantor som vuxit i en dikeskant. Och en kruka med lejongap som visade sig vara riktiga hejare på att tåla frostnästterna som vi hade för en vecka sedan. Nu har vi otroligt varmt i stället. Häromdagen 18 grader. Och uppe norr, i Boden, hade de förra veckan inte  haft en enda frostnatt ännu. Världen är upp och ner.

söndag 6 oktober 2013

Bästa höstfärgsbuskarna

Från vänster pärlrönn (övrest) o korallkornell, benved samt körsbärsbenved.

Nu är hösten här med sina härliga färger. Vi har haft högtryck en period med mycket kalla nätter och härligt soliga dagar. Tyvärr har jag inte haft tid att vara ute så mycket, men några timmar i solen har det blivit i alla fall. Och då har jag njutit av de fina färgerna även på växter i min trädgård.
Jag är särskilt imponerad av benveden vid en av stenarna. Det är en buske som inte gör det minsta väsen av sig under resten av växtsäsongen. Men nu - oh, la la. Dess släkting (?) körsbärsbenveden är också läcker men där är det de lackröda frukterna som drar till sig uppmärksamheten.
Pärlrönn är en annan mycket odlingsvärd buske. De vita bären sitter kvar en bra bit in på hösten och ser ut som snödroppar på håll. De första åren efter att jag planterat denna buske åt haren ner den varje vinter, så numera hägnar jag in hela buskaget runt pärlrönnen. Men ännu står den fri från nät med lila tidlösa vid fötterna.
Korallkornellen får vackert vinröda blad. Men jag odlar den för de röda stammarnas skull. De lyser så vackert mot vit snö.
Ja, det var några tips på buskar med vackra höstfärger. Det finns säkert fler, och om någon vill lägga till några andra går det bra.

torsdag 3 oktober 2013

Frostvackert och invintring

Plötsligt är det mycket att göra i trädgården igen. Blomsterlökar som ska planteras och dahliaknölar som ska tas in. Löv som ska räfsas och pinnar som ska bankas ner där skyddande nät sedan ska fästas. Höstarbetet är inte betungande en dag som denna då solen värmt oss hela tiden.
Vi har haft frost och tre-fyra minusgrader flera nätter den här veckan. När jag gick ut i trädgården vid halvåttatiden fick jag syn på en vit blåklocka som böjde sig över ett ormbunksblad med den vitfrostiga mossan i bakrunden. (Ja, mossan är förstås vår gräsmatta som aldrig kommer att bli en mönstergräsmatta. Det stör inte mig, men mannen i huset retar sig på det och köper hela tiden nya anti-moss-medel.)
I dag tog jag in fuchsiorna som faktiskt klarat sig hyfsat genom frostnätterna. Vi får se hur de gillar temperaturomställningen.
Till höstarbetet hos oss hör också att riva upp ett oräkneligt antal smulgubbeplantor som revat ut sig där de inte ska vara. Först tänkte jag slänga dem men så kom jag på att jag kan bunta ihop dem 15 och 15 och sälja dem på vår skördeauktion i Brokyrkan i Brevens bruk 13 oktober klockan 17. Jag har även planterat ett antal aloe vera som ska säljas som krukväxter. Andra brukar baka väldigt goda limpor som vi säljer. Och några gör fantastiska marmelader och sylter. Behållningen går
i år till kvinnor i det krigsdrabbade östra Kongo.  Det blir även tårtbuffé. Så kära bloggläsare om du har vägarna förbi är du välkommen!

onsdag 2 oktober 2013

Verkligen "perpetual"

Några frostnupna bilder på min Stanwell Perpetual.
Frosten har slagit till på allvar i våra trakter den här veckan. Vi har haft flera minusgrader tre nätter i rad. Då jag går ut i trädgården för att inspektera vad som finns kvar av blommor står de två rosbuskarna Stanwell Perpetual  fortfarande i blom. Helt fantastiskt rosbuske detta. Hos mig är de dessutom placerade i en sandig backe och lever under hårda förhållanden.
Även Louise Bugnet, en kanadensisk ros, har både knopp och blom. Dock inte så rikligt som Stanwell P. Det är nästan som om minusgraderna inte påverkat Stanwell alls utan den är till och med vackrare än i somras. Häromdagen svepte jag in den ena av dessa rosbuskar i hönsnät då haren siktats och den har tuggat ner Stanwell flera vintrar till cirka 30 centimeters höjd. I år får haren tugga på något annat. Brysselkålen kanske? Den är tyvärr ändå nästintill oätlig på grund av alla insektsangreppen.


fredag 27 september 2013

Några som fixat frosten

Gräset är lika fint än, margueriterna håller på att vissna nu.
Vi har haft ett antal frostnätter den här veckan här uppe i skogsbygderna på gränsen Närke-Sörmland-Östergötland. På morgnarna när jag tittat ut har det varit helt vitt på gräsmattan på sina ställen. Och jag har haft levande ljus tända i växthuset på nätterna eftersom jag haft både chili och tomater kvar där. Men i dag har en granne plockat av de sista gröna tomaterna och chilin har flyttat in i källaren så nu släpper jag taget om växthuset för i år.
Dahliorna klarade första frostnatten, men andra morgonen var blommorna helt förstörda liksom de vinröda salviorna. Konstigt nog hade lejongapen klarat kylan. Och även den blå Salvia patens. Liksom jätteverbenorna.
Gräsen är en prydnad nu på hösten och särskilt gillar jag nykomligen som jag haft i blomsterlådorna på trappräcket. Ett ettårigt gräs som jag fick tjata mig till att få köpa hos Plantmarknaden i Lindesberg som tänkt sig att ha det som krukdekoration själva. Nu funderar jag på att ta in det i källaren och försöka hålla liv i det över vintern. Detsamma tänker jag om den vita potatisblomman som blommat så länge och rikligt. Någon som försökt och lyckats??
 Av min trädgårdsvän Catharina i Pålsboda fick jag en gång tipset att gräva upp  blå Salvia patens samt jätteverbenorna och vinterförvara dem och det lyckades i några år i alla fall. I år är mina jätteverbenor spontana frösådder som jag htitade i krukan där moderplantan dött under vintern
Det har ändå varit vackert väder denna frostnupna septembervecka då vantarna åkt på. Trevlig hel önskar jag mina bloggläsare!
Två tåliga höstblommare - jätteverbena och i bakgrund ulleternell.




tisdag 24 september 2013

Riktigt pillerjobb

Brokssalvian skattas nu på sina fröer
Nu är det frösamlartider. Jag samlar frön från den blåaste av alla blå salvior, Salvia patens, varje år och de nya plantorna blir precis lika sina föräldrar. Detsamma gäller en av trädgårdens tacksammaste ettåringar, broksalvian. Den är en fantastisk långblommare som jag inte vill vara utan. Dessutom matchar den så snyggt silvermalörten som den samsas med i rabatten längs rosengången.
Jag brukar även samla frön från stockrosorna, men de kan bli lite hur som helst. I år har jag några riktigt kolsvarta självsådda stockrosor som jag ska ta frön från. Men de kan bli rödlila, jag vet det. Jag har även citrongula stockrosor, men de brukar stå sig bra i färg.
Jag ska i år ta frön från de citrongula solrosorna. Solrosor är ju inte min favorit i sin vanligaste form, men citrongula är de riktigt läckra. Liksom mahognyröda.
Ja, det är många blommor som ska skattas på sina frön just nu. Och det är i vissa fall, som i broksalvians, ett timslångt pillande att få ut fröna ur kapslarna. Jag brukar låta frökapslarna torka ordentligt i mitt soliga söderfönster innan jag börjar pillandet. När fröna väl är ute stoppar jag dem i melittafilter, viker det ordentligt och skriver namn på påsen. Alt detta tar lite tid, men på våren är jag glad att jag har mina fröer.
I år ska jag också försöka ta frön av de otroligt goda gula tomaterna. Någon som testat och vet om man får exakt samma tomatsort av fröer från dem?

fredag 20 september 2013

Septembers primadonna

Jag brukar utse en växt som lyser upp månaden på ett särskilt sätt. På högsommaren kan det vara svårt att välja ut primadonnan. Men så här i september har konkurrensen minskat.
Javisst är hösthortensian vacker, jag skulle inte vilja vara utan den. Och jag längtar efter den dag då den fått en vackert knotig stam och stabila grenar. Just nu är den så tunn så varje höststorm ser ut att böja den lite.
Men - den växt som glänser extra denna månad är en buske som inte gör stort väsen av sig resten av sommaren. Nämligen körsbärsbenveden. Jag har satt ett antal grön-vita hostor under den och de är ju fina hela säsongen. I år är de lite noppade på av de små rara hönsen vi hade till låns, men fina ändå som undervegetation till de orange och lackröda frukterna på benveden.
Några av dessa frukter hade till och med slagit rot och blivit en ny benved som jag skänkte till min dotter i våras. Hoppas den får stå i fred för rådjursmarodörerna. Jag hägnar in min körsbärsbenved (och de flesta träd och buskar i min trädgård) för att rädda den från hjortar och harar som tar sig igenom både häckar och nätstaket om det vill sig illa.
Men ännu så länge står den där och lyser emot var och en som går in i vår trädgård.
Trevlig höst på er alla!


tisdag 17 september 2013

Hälsning från vackra Capri


Jag har varit en sväng till la bella Italia och hade förmånen att få bese Capri i strålande solsken. Det är en ö som inte bara älskas av växter och djur utan också av turister. Men så här i september är ändå turistskarorna uthärdliga.
Från trädgården har man en hänförande utsikt mot hamnen.
Den största upplevelsen under Capribesöket  - förutom båtturen i de smaragdgröna vattnen runt ön - var Axel Munthes villa San Michele där den svenska flaggan vajar för övrigt. Huset och trädgården testamenterades av läkaren Munthe till svenska staten. Den är en rofylld oas på en ö som annars kryllar av människor. Där inne skulle jag ha kunnat stanna i flera timmar. Suttit på en stenbänk och mediterat och beundrat den fantastiska utsikten. Men, men. Sällskapet kallade efter bara en dryg halvtimme. Så det får nog bli ett återbesök i lugn och ro någon annan gång. Kanske på våren då blåregnen blommar. Här följer några bilder från vackra Capri:
Dahlior, flitiga lisor och begonior användes flitigt i planteringarna.

Många växter kände jag igen, dock inte denna.
Capris kust har många grottor och vattnet växlar mellan midnattsblått och smaragdgrönt.

fredag 13 september 2013

Blomman som räddade rosengången

I våras strök ungefär hälften av klätterrosorna i rosengången med. Det var nog köldtorkan som tog dem, fastän jag svept in dem i säckväv. Och de som överlevde har använt sommaren till att växa till sig igen. Inga rosblommor har det blivit.
Men - då har clematisen trätt in som en räddande ängel. Dessutom har det dykt upp clematis som jag glömt att jag planterat. Två vita till exempel. Tror att det är Valge Dam från den förnämliga plantskolan Roogoja i Estland. Och så Clematis fusca som jag trodde var försvunnen för alltid.
Men allra häftigast har en lila clematis varit. Den har överträffat sig själv. Visserligen var den fin i fjol sommar också, men då utklassades den av bland annat rosorna Veilchenblau och Venusta Pendula. I år har den haft fritt spelrum och den är fortfarande vacker efter en och en halv månads blomning!! Helt fantastiskt. Så hurra för clematis säger jag bara.

tisdag 10 september 2013

Ätbar skönhet

Det är många grönsaker jag inte vill vara utan i trädgården. Och en del jag sorterat bort på grund av angreppsrisk från allt från kålfjärilar till sorkar. En metod att rädda grönsaker från åtminstone sorkar är att odla dem i dubbla pallkragar.
Squash är en av grönsakerna jag inte vill vara utan. I år odlar jag så kallad äppelsquash, en rund och go sort som går att fylla med ris eller köttfärs och är snygg då man presenterar den på matbordet. Eller som går att ha i ratatouille-grytan som står och puttrar mest varannan dag nu när tomater finns i överflöd.
En enda planta ger så mycket som vår familj behöver. Det blir dessutom squash över till folk som tittar in.
En hel pallkrage fick denna planta i år för sig själv, och den har plantan fyllt till bredden. Jag odlade även potatis i en dubbel pallkrage i år. Mycket behändigt, även om skörden inte blir så stor.
Jag har länge tänkt att jag skulle vilja testa att tillaga squashblommor. Men i början av sommaren vill man ju inte ta dem, för då blir det inga squash att äta. Nu när trädgårdssäsongen nästan är över så tänker jag testa att panera squashblommor och steka dem. Återkommer med rapport om hur det gick.

Squashblomma i sällskap med luktärt.

lördag 7 september 2013

Omvärderad

Jag måste erkänna att i min barndom så avskydde jag flox. Jag tyckte att de luktade så konstigt. För att inte säga illa. Dessutom var de alltid vita, möjligen med rosa kant. De stod där mellan rosorna och förstörde rosdoften, tyckte jag. Men numera har jag helt omvärderat denna blomma.
För det första är det en blomma som står sig i mer än en månad, inte dåligt. Dessutom blommar den på sensommaren då mycket annat inte längre är vackert.
Jag tror att det var de blå floxen som fick mig att tänka om. De är ju jättesnygga. Och doftar inte illa heller. Numera har jag även rosa flox. När riddarsporrarna sackat ihop tar floxen chansen och briljerar i rabatterna ända tills frosten kommer. De vita skogsastrarna ackompanjerar dem och skänker omgivningen stillhet.
Så man kan ändra uppfattning här i livet - även om blommor.

tisdag 3 september 2013

Limegröna klockor

En helgrön växt - vem skulle ha planterat det då jag var liten? Ingen. Men p 2000-talet har de helgröna växterna fått ett rejält uppsving. Inte minst därför att de är bra sidekickar till mer färgrika växter med blommor i lila och cerise. Limegröna blommor har blivit eftertraktade. Dock var det inte det som jag tänkte på då jag frösådde Codonopsis pilosula för några år sedan.
Jag hade sett en bedårande blå slingrande klockliknande växt hos en trädgårdsälskare av storformat i Vretstorp. En sådan ville jag absolut ha. Och som jag mindes det hette denna klättrande blåklocka Codonopsis.
Det var bara det att det fanns ett flertal arter av Codonopsis och jag fick fram dels C. clematidea som är svagt lilablå med mycket vackert tecknad insida samt den gulgröna, eller limefärgade om man så vill, Codonopsis pilosula. Även kallad fattigmans ginseng. Det är rötterna som används. De lär vara energigivande, precis som äkta gingseng. Jag har inte provat själv och skulle nog kolla upp det noga innan jag testade.
Hur som helst klättrar mina limefärgade Codonopsis både här och där i trädgården. I år har de till och med fått två egna klätterställningar. Varje år tänker jag att jag borde ersätta dem med den Codonopsis-sort som jag egentligen ville ha, C. ovata . Min Codonopsis är nämligen en växt som inte gör mycket väsen av sig. Som bör beundras på nära håll. Om man går nära ser man en fin liten klocka och tvinnade stjälkar. Riktigt fotogenisk faktiskt. Så än hänger den med. Vi får se hur det blir nästa år.

söndag 1 september 2013

Sommarens godaste doft?

Den här luktärtsbuketten tillägnar jag mina bloggläsare som just i dag varit 10 000!

För någon vecka sedan började luktärtorna blomma i överflöd. Det är härligt att kunna plocka in stora buketter av dem och känna hur rummet fylls av en av sommarens godaste dofter. Det är svårt att utse någon vinnare i doftligan. Konkurrensen är hård mellan liljekonvaljer, syrener och luktärtor. För att inte tala om heliotropen. Och doftkaprifolen. Och rosorna Stanwell Perpetual och Louise Bugnet. För att nämna några av doftrosorna.
 Jag har hur som helst svårt att tänka mig en sommar utan luktärtsdoft så jag sår dem  varje år. Oftast förodlar jag dem för att de ska hinna blomma ordentligt innan frosten kommer. Hos oss är luktärtorna rätt så sena nämligen. En period tyckte jag att de var svåra att få att gro, men på senare år har de inte alls trilskats.
Årets luktärtor i min trädgård är lavendelblå. En förtjusande färg. Dock tror jag att jag sår en sort som har både vita, rosa och vinröda blommor nästa år. Blandningen av dessa färger är så vacker just i luktärtsvärlden.
Nyligen fick jag luktärtsfrön av trädgårdsvännen Izzie från luktärtor som är vita med blå kant. Det låter väl vackert? Så börjar planeringen för nästa växtsäsong redan innan den här är över.
Jag har för övrigt börjat frösamlandet även jag. I dag tog jag in ett antal helt torra frökapslar av den  blåaste av blommor,  bergsvallmon: Meconopsis 'Lingholm'. Några frön sådde jag direkt på växtplatsen under magnolian 'Merrill'. Samma sak gjorde jag med de klarröda fröna av den gula svavelpionen som jag fick av trädgårdsvännen Rolf och som lyckligt nog tagit sig bra. Vågar inte tro att jag ska få dessa frön att gro efter att ha läst hur invecklat det är på bland annat Helens trädgårdsblogg.
Jag har också samlat frön av broksalvian, en av sommarens verkliga långblommare. Fröna ligger och torkar på fat och sedan förpackar jag dem i melittafilter.
För övrigt firar jag i dag att denna blogg haft 10 000 besökare! Så fantastiskt kul att ni vill läsa vad som händer i min trädgård. Hurra för alla er som följer min blogg.

tisdag 27 augusti 2013

Okänd blomma var Platycodon!

Jag lade ju ut bilder för några dagar sedan på två växter som etablerat sig i min trädgård utan att jag fattat hur. Men - minnet är kort. I fjol skickade jag efter frön från trädgårdsamatörerna (STA) och i mina anteckningar ser jag att en Platycodon grandiflorus 'Alba' var den frösådd jag lyckades bäst med. Det svenska namnet på denna blomma är praktklocka. Jag har aldrig haft den i trädgården förut, och kände följaktligen inte igen den nu då den visade sig.
Jag måste säga att denna växt nästan är som vackrast innan den slagit ut. Den ser ut som en bedårande liten vit lampskärm. Trevligt att den blommar så sent också. Och att den trivs i full sol i lätt sandjord.
Nu är det annars mest phlox och astrar som står för blomsterprakten hos mig. Förutom de stora dahliorna förstås.
Ja, praktklockan är välkommen. Få se om jag lär mig det latinska namnet. Det får mig att tänka på ett näbbdjur jag såg i Australien som hette något liknande :)

söndag 25 augusti 2013

Bäst just nu

Jag har skrivit om dem förut, de vinröda salviorna som jag frösådde i våras av frön jag fått från Catharina i Pålsboda.
De såg inte mycket ut för världen länge, länge. Men nu - i augusti - så är de fantastiska. Deras färg och höjd har sin peak, eller höjdpunkt, på sensommaren alltså. Det är ju första året jag odlar denna salvia, så jag visste inte det. Nästan alla de vinröda salviorna är planterade i krukor, så jag har haft dem lite bakom andra växter tidigare. Men sedan 14 dagar tillbaka har de intagit frontlinjen på blomsterscenen. Det är en av fördelarna med att plantera i krukor, att man kan flytta om lite hur som helst allt eftersom saker vissnar. Jag odlar till och med sallad i krukor i sommar och inte i landet.

torsdag 22 augusti 2013

Till mors grav

Min lilla fina mamma som dog i november i fjol skulle ha fyllt 100 år i dag. Jag funderade på om jag skulle köpa en bukett eller plocka blommor ur trädgården. Men mor tillhörde en generation som tyckte att inget fick förslösas (och hon var dessutom smålänning), så hon skulle gilla att få min trädgårds vackraste dahlior. Till er som har era föräldrar i livet vill jag bara säga - glöm inte att berätta för dem vad de  betytt för er.

söndag 18 augusti 2013

Vadan detta?

Okänd gäst i perennrabatten
I en dryg månad har jag gått och tittat på några limegröna stjälkar med limegröna blad som plötsligt dök upp i en rabatt efter midsommar. Jag hade (och har fortfarande) inget minne av att jag planterat något just där dessa stjälkar finns. Så ett långt tag trodde jag att det handlade om självsådder.
Men de påminde inte om någonting som jag tidigare har i trädgården. Så mysteriet var totalt. Dock fick de stå kvar eftersom de var rätt dekorativa i sin limegröna färg mellan daggkåpor och blå Salvia patens. För någon vecka sedan slog det plötsligt ut knoppar i toppen på de gröna stänglarna. Och nu väntar jag ivrigt på vad för slags blomma som detta ska bli? Kan det handla om något slags klocka? Vad tror du?
Inom kort kommer det mysteriet att vara löst.
Ett annat mysterium är en MYCKET taggig - men vacker - tistel som placerat sig i gulröda rabatten. Har jag satt den? Har jag köpt den? Har jag fått den? Ingen aning faktiskt. Men den växer där och jag låter den stå därför att den är så snygg. Blommorna var inte riktigt lika fina. Någon bloggläsare kanske vet om detta är ett så kallat ogräs eller en trädgårdsväxt???
Här kommer bilder på dessa mysterier hur som helst.
Oinbjuden tistel - eller inbjuden?


onsdag 14 augusti 2013

5 bästa sommarblommorna i år

Det var länge sedan jag hade någon lista här på bloggen. Dags för en nu då. Det får bli  årets fem bästa ettåriga sommarblommor alla frösådda av mig själv tidigare i år.
Salvia patens- blåare än blå.

 Inser då jag ser listan att det är många blå blommor bland mina ettåriga favoriter. Och då odlar jag ändå inte blå sommarflox i år.
1. Salvia patens - för färgen och den långa, långa blomningens skull. Lätt att ta fröer ifrån också.
2. Broksalvia - för den extremt långa blomningens skull.
3. Lejongap - för att de gör mig glad genom sina karamellfärger.
4. Jätteverbena - för att den svävar högt över alla andra blommor i månader. Lika vacker hela tiden.
5. Petuniorna - dessa blommor som många ser ner på, men som slår det mesta i långvarig blomning. Och god doft. Har haft petunior som sett ut som rosor. I år är de mörkt lilablå och håller färgen hela sommaren.
Årets bubblare: Fattigmansorkidé som jag skrivit om tidigare här på bloggen.



Årets lejongap-frö kom från Thompson & Morgan. Läcker färg eller hur?!

måndag 12 augusti 2013

Dahliadagar

Vad vore augusti och september utan dahliorna? Mycket tristare om ni frågar mig. Just nu blommar ett tiotal mer eller mindre stora dahlior i vår trädgård. De svartröda har jag frösått själv i våras med frön som jag samlade in förra året från en dahlia jag gillade. Den höga mörkt vinröda köpte jag som knöl i våras liksom den smultronröda.
Jag har också vita höga dahlior som jag haft i rabatterna i flera år nu och grävt upp varje höst. Det är lite pyssel att få in dessa dahlior som blir rätt stora och tunga då de får växa fritt i trädgårdsjord. Det är något enklare med dahlior i krukor men även de blir tunga. Härom året investerade jag i en säckkärra för att lättare kunna köra in mina dahlior.
Varje år tänker jag att nu ska jag inte baxa in dem utan låta vintern ta dem, men så tycker jag att det är synd att de blir förstörda då de blommat så vackert. Jag brukar låta dem stå ute till första frosten, och det innebär oftast en blomningstid på minst en och en halv månad.
Från början var jag inte så intresserad av dahlior, men så besökte jag Göteborgs botaniska trädgård då de hade en jättelång dahliarabatt som såg ut som en påse syrliga karameller. Och då blev jag fast. Nu grunnar jag som bäst på om jag inte skulle försöka fixa till en helt ny rabatt i trädgården för bara dahlior. Frågan är bara var. Har också ett relativt nysatt äppelträd som måste flyttas i höst har jag insett. Kanske kan det gå att kombinera äppelträd och dahliarabatt? Vi får se.