Nu är våren vitare än vit

Magnolian 'Merrill'

På vägen ner mot stan passerar vi ängar där det ser ut som om det ligger snö under träden. Men det gör det inte. Det är vitsipporna som brett ut sig till ett snövitt täcke. Jag älskar den här tiden så mycket, och önskar att den skulle vara längre.
Men - underbart är kort. Det gäller i allra högsta grad våren. Så man måste ta sig tid att besöka de där vårställena som är så underbara. Jag har i år hunnit med både blåsippsbacken nedanför Himmer, backsippeblomningen på Egebyåsen och påskliljorna i Boo så jag är nöjd.
Och så bjuder ju min egen trädgård på en vårblomning förstås, även om den inte är så stor som jag skulle önska. Jag skulle vilja ha en egen påskliljeäng. Och hav av scillor. Men vi får se, kanske sprider sig de scillor jag satt med tiden. Och om jag är flitig och planterar påskliljor varje höst så kanske det blir en äng av dem till slut. De försvinner i alla fall inte som tulpanerna man planterar numera. Första året är de fina, år två kommer bara några få och år tre bara några blad. Vi kanske skulle starta en proteströrelse mot dåliga, hårt drivna tulpanlökar?
Men nu skulle det ju handla om den vita våren, och här kommer några av mina vita vänner som blommar just nu. Balkansippan är en nyfunnen favorit. Blommar snällt under lång tid. Och är så vacker i mitten. Hyacinterna som jag köper till jul brukar jag sätta ner då våren kommer och det märkliga har hänt att de flesta av dem överlever och gläder mig även i april året därpå.

Magnolian 'Merrill' överträffar sig själv just nu och blommar mer än den gjort något av sina åtta andra levnadsår. Den har jag ordentligt inhägnad på vintern så att inte harar eller hjortar ska förstöra denna ögonsten. Roligt med magnolior som klarar zon 4.

Balkansippan är en trevlig ny bekantskap.

När blodörten blommar måste man hålla sig hemma

Det händer mycket i naturen nu. Ena dagen är magnolians knoppar tätt slutna inuti den pälsiga höljet. Nästa morgon då jag tittar ut börjar de visa vitt och på eftermiddagen är de fullt utslagna. Även här i zon 3-4 i Närkes sydöstra skogsbygder börjar våren komma och björkarna får nog musöron i morgon.
I mitt mini-woodland under två tallar, som jag kallar Drömlunden, blommar just nu blodörten, Sanguinara canadense. Det är en av vårens exklusiva, vita skönheter och den har en otroligt kort blomningstid. Man får inte resa bort några dagar för då kan man missa den helt. Men jag odlar den ändå, för den är så outsägligt vacker. Senare kommer blad som också är fina och som står där hela sommaren.
Blodörten är en påminnelse om livets förgänglighet. Vi finns här en liten tid. Människor som vi älskar har vi till låns längre eller kortare tid...
Så våren kan vara både vemod och glädje. Ungefär som livet självt.

Den här blomman tilllägnar jag några mycket kära vänner som kämpar med sjukdom just nu.

Naturen briljerar

Så här års skulle jag vilja uppmana alla som har vägarna förbi Närke att åka till den lilla orten Boo. Där pågår nämligen en påskliljeblomning som är värd en omväg. Den lilla påskliljan som togs till Närke av en skotsk adelsman av ätten Hamilton har spridit sig. Faktum är att för några år sedan var det massor med fler påskliljor på själva kyrkogården. Nu är det ännu fler utanför under hasselbuskarna och de andra lövträden.
Men sammantaget är detta en underbar plats. Naturligt shabby chic, Gamla, höga kors. En lätt bedagad kyrka. Mossiga stenmurar. Kort sagt - helt fantastisk.
Åk väg 51 ner mot Pålsboda. Åk förbi Svennevad. Strax före Hjortkvarn står en skylt Bo till vänster. Den vägen leder genom den lilla orten Boo och alldeles förbi kyrkan.

Våren är blåaste blå

Nu när den härliga våren äntligen kommit så sticker det upp nya blommor i trädgården nästan varje dag. Snödropparna har kommit och gått, krokusarna likaså. Nu är det de blå blommornas tid här i Mellansverige. Scillorna bildar hela mattor hos vissa lyckliga trädgårdsägare. Blåsipporna står ute i backarna - dock inte i byn där jag bor för där har hjortarna ätit bort varendaste lilla blåsippa.
I min trädgård har den fantastiska våririsen stuckit upp. Jag går och tittar på den varje dag och önskar att den skulle sprida sig lite.
Det största beståndet växer vid foten av en kalmia som varit insvept i säckväv hela vintern men som just blivit avklädd.
Andra trädgårdssysslor just nu:
-bära ut dahlior i växthuset
-lägga sättpotatis på förgroning
-förså sommarblommor som salvia patens och blå sommarflox
-Ansa rabattkanter som gräset försökt forcera
-putsa grenar på buskar och träd
-höja upp fontänens tunna så att fontänstrålen syns över funkiorna i sommar
Ja, det är mycket som ska göras just nu. Det gäller att inte glömma att njuta lite också.