Det är de små detaljerna som gör det

FÖRE. Så här såg det ut vid grinden då vi kom

Runt hela vår tomt går ett praktiskt, men inte så vackert nätstaket. På flera håll ser man det inte eftersom det växer häckar som döljer staketet.
Dock störde mig den halvrostiga nätgrinden oerhört mycket. Eftersom byn har flera duktiga smeder bad jag en av dem göra en grind som har brukets fina gamla broräckena som förebild. Den nya grinden måste tyvärr ha en smidd överbyggnad för att hjortarna inte ska hoppa in över den. Men det blev ändå ett lyft att få en ny grind. Och efter något år gjorde en vän till oss en portal som passar ihop med grinden.

EFTER. Ny grind och ny portal.

Denna förändring, en liten detalj kan man tycka i en stor trädgård, gör stor skillnad vid ingången till huset. Och jag gläds åt den fina grinden varje gång jag öppnar den.

Lika efterlängtade varje år

Det är med samma förtjusning varje år som jag upptäcker snödropparna invid husväggen. Egentligen skulle de inte finnas där alls. Jag har lagt en tjock täckduk under gruset som stoppar mot ogräs underifrån. Men de små snödropparna, som en tidigare boende i huset planterat, har hittat en väg upp mellan mattan och väggen och envisas med att vara först ut varje år.
Så efterlängtade.
I dag snöar det men de är lika fina för det. Och om snön ligger kvar duckar de lite men kommer igen då snön smält. Jag skulle vilja ha ett hav av snödroppar och jobbar på det. Men av någon anledning trivs de inte lika bra i god trädgårdsjord som i grus och trängsel.

Det är photoshop som gjort de här snödropparna lite häftigare genom knappen "posterized".

Liten som ska bli stor

Jätteverbenan är en växt som jag inte vill vara utan i trädgården. Men den är inte riktigt härdig i mina trakter så jag får trixa lite med den. Vissa år gräver jag upp några och förvara dem i källaren över vintern. Andra år får jag lita på självsådder. Och i år har jag sått frön som jag samlade in från egna jätteverbenor i höstas. De grodde snällt på knappt en vecka. Och visar nu upp sina gulligt små hjärtblad. Tänk att de kommer att bli över en meter höga så småningom. Vilken underbar växtkraft!
Trevlig helg till alla mina bloggläsare! Vore kul att höra om ni sått något ännu?!

Formstarkast just nu

Minns inte var jag läste det, men i någon av alla böcker jag läste som ny trädgårdsägare  stod det att man skulle först av allt plantera träd för en trädgård behöver "tak". Och dessutom försöka hitta växter som var vackra året om.
Därför satte jag en ormhassel bland det första jag gjorde för åtta år sedan då jag tog över min trädgård. Den uppfyller dessutom båda de ovannämnda kriterierna. Den ger höjd och den är vacker året om.
Fast allra vackrast är den just nu då trädgården i övrigt vilar upp sig för att orka prunka nästa vår igen.
De skruvade grenarna är bara fantastiska mot snön. Man ser deras former tydligare nu än när bladen kommer så småningom. Jag satte min ormhassel i det nya grindbuskaget, som jag visat förut här i bloggen. Den står trångt med en schersmin på ena sidan, en idegransboll på andra och julrosor vid fötterna. Men den verkar trivas.

Nu stupar de en efter en

Snowbright heter eventuellt den stora vita till höger, Gloria den djupröda, Pebbles den rosa med vit mitt, Nevesta ligger överst i vänstra hörnet och till höger om den Radula Rosea. Längst ner till vänster har vi Ålsta Frida. Med reservation för felstavningar och missuppfattningar.

Det är hårda tider för pelargonerna. De som klarat den torra varma inomhusluften och bristen på ljus är att beundra. Själv har jag pelargoner i alla fönster sedan jag förra sommaren fick över 20 sticklingar av min FB-vän, pelargonexperten Gunnel i Hova. Många av dem hann blomma innan hösten med underbara blommor och jag har hållit tummarna för att de skulle överleva sin första vinter. Men alla har tyvärr inte gjort det. Dock har jag nog 13 kvar i alla fall och några har jag tagit sticklingar av nyligen och satt i bricketter.
Det går inte att säga vilket väderstreck som varit bäst för pelargonerna. Några har till och med klarat sig i norrfönstret. Och någon har stått i källaren under lysrör och blivit riktigt fin.