Okänd blomma var Platycodon!

Jag lade ju ut bilder för några dagar sedan på två växter som etablerat sig i min trädgård utan att jag fattat hur. Men - minnet är kort. I fjol skickade jag efter frön från trädgårdsamatörerna (STA) och i mina anteckningar ser jag att en Platycodon grandiflorus 'Alba' var den frösådd jag lyckades bäst med. Det svenska namnet på denna blomma är praktklocka. Jag har aldrig haft den i trädgården förut, och kände följaktligen inte igen den nu då den visade sig.
Jag måste säga att denna växt nästan är som vackrast innan den slagit ut. Den ser ut som en bedårande liten vit lampskärm. Trevligt att den blommar så sent också. Och att den trivs i full sol i lätt sandjord.
Nu är det annars mest phlox och astrar som står för blomsterprakten hos mig. Förutom de stora dahliorna förstås.
Ja, praktklockan är välkommen. Få se om jag lär mig det latinska namnet. Det får mig att tänka på ett näbbdjur jag såg i Australien som hette något liknande :)

Bäst just nu

Jag har skrivit om dem förut, de vinröda salviorna som jag frösådde i våras av frön jag fått från Catharina i Pålsboda.
De såg inte mycket ut för världen länge, länge. Men nu - i augusti - så är de fantastiska. Deras färg och höjd har sin peak, eller höjdpunkt, på sensommaren alltså. Det är ju första året jag odlar denna salvia, så jag visste inte det. Nästan alla de vinröda salviorna är planterade i krukor, så jag har haft dem lite bakom andra växter tidigare. Men sedan 14 dagar tillbaka har de intagit frontlinjen på blomsterscenen. Det är en av fördelarna med att plantera i krukor, att man kan flytta om lite hur som helst allt eftersom saker vissnar. Jag odlar till och med sallad i krukor i sommar och inte i landet.

Till mors grav

Min lilla fina mamma som dog i november i fjol skulle ha fyllt 100 år i dag. Jag funderade på om jag skulle köpa en bukett eller plocka blommor ur trädgården. Men mor tillhörde en generation som tyckte att inget fick förslösas (och hon var dessutom smålänning), så hon skulle gilla att få min trädgårds vackraste dahlior. Till er som har era föräldrar i livet vill jag bara säga - glöm inte att berätta för dem vad de  betytt för er.

Vadan detta?

Okänd gäst i perennrabatten

I en dryg månad har jag gått och tittat på några limegröna stjälkar med limegröna blad som plötsligt dök upp i en rabatt efter midsommar. Jag hade (och har fortfarande) inget minne av att jag planterat något just där dessa stjälkar finns. Så ett långt tag trodde jag att det handlade om självsådder.
Men de påminde inte om någonting som jag tidigare har i trädgården. Så mysteriet var totalt. Dock fick de stå kvar eftersom de var rätt dekorativa i sin limegröna färg mellan daggkåpor och blå Salvia patens. För någon vecka sedan slog det plötsligt ut knoppar i toppen på de gröna stänglarna. Och nu väntar jag ivrigt på vad för slags blomma som detta ska bli? Kan det handla om något slags klocka? Vad tror du?
Inom kort kommer det mysteriet att vara löst.
Ett annat mysterium är en MYCKET taggig - men vacker - tistel som placerat sig i gulröda rabatten. Har jag satt den? Har jag köpt den? Har jag fått den? Ingen aning faktiskt. Men den växer där och jag låter den stå därför att den är så snygg. Blommorna var inte riktigt lika fina. Någon bloggläsare kanske vet om detta är ett så kallat ogräs eller en trädgårdsväxt???
Här kommer bilder på dessa mysterier hur som helst.

Oinbjuden tistel - eller inbjuden?

5 bästa sommarblommorna i år

Det var länge sedan jag hade någon lista här på bloggen. Dags för en nu då. Det får bli  årets fem bästa ettåriga sommarblommor alla frösådda av mig själv tidigare i år.

Salvia patens- blåare än blå.

 Inser då jag ser listan att det är många blå blommor bland mina ettåriga favoriter. Och då odlar jag ändå inte blå sommarflox i år.
1. Salvia patens - för färgen och den långa, långa blomningens skull. Lätt att ta fröer ifrån också.
2. Broksalvia - för den extremt långa blomningens skull.
3. Lejongap - för att de gör mig glad genom sina karamellfärger.
4. Jätteverbena - för att den svävar högt över alla andra blommor i månader. Lika vacker hela tiden.
5. Petuniorna - dessa blommor som många ser ner på, men som slår det mesta i långvarig blomning. Och god doft. Har haft petunior som sett ut som rosor. I år är de mörkt lilablå och håller färgen hela sommaren.
Årets bubblare: Fattigmansorkidé som jag skrivit om tidigare här på bloggen.

Årets lejongap-frö kom från Thompson & Morgan. Läcker färg eller hur?!

Dahliadagar

Vad vore augusti och september utan dahliorna? Mycket tristare om ni frågar mig. Just nu blommar ett tiotal mer eller mindre stora dahlior i vår trädgård. De svartröda har jag frösått själv i våras med frön som jag samlade in förra året från en dahlia jag gillade. Den höga mörkt vinröda köpte jag som knöl i våras liksom den smultronröda.
Jag har också vita höga dahlior som jag haft i rabatterna i flera år nu och grävt upp varje höst. Det är lite pyssel att få in dessa dahlior som blir rätt stora och tunga då de får växa fritt i trädgårdsjord. Det är något enklare med dahlior i krukor men även de blir tunga. Härom året investerade jag i en säckkärra för att lättare kunna köra in mina dahlior.
Varje år tänker jag att nu ska jag inte baxa in dem utan låta vintern ta dem, men så tycker jag att det är synd att de blir förstörda då de blommat så vackert. Jag brukar låta dem stå ute till första frosten, och det innebär oftast en blomningstid på minst en och en halv månad.
Från början var jag inte så intresserad av dahlior, men så besökte jag Göteborgs botaniska trädgård då de hade en jättelång dahliarabatt som såg ut som en påse syrliga karameller. Och då blev jag fast. Nu grunnar jag som bäst på om jag inte skulle försöka fixa till en helt ny rabatt i trädgården för bara dahlior. Frågan är bara var. Har också ett relativt nysatt äppelträd som måste flyttas i höst har jag insett. Kanske kan det gå att kombinera äppelträd och dahliarabatt? Vi får se.

Först var alla svarta

Några av de ursprungliga stockrosorna.

Jag har en rabatt vid en västervägg som jag låter sköta sig själv, i stort sett. Där växer i stort sett bara stockrosor. De frösår sig själva och kommer snällt tillbaka år från år. Dock i andra färger än de stockrosor jag en gång satte. Jag har nämligen sått och planterat både kolsvarta stockrosor och dubbla aprikosfärgade. I dag är stockrosorna på västerväggen rosa, vinröda och faktiskt är några fortfarande svarta. Jag läste någonstans att de korsade fröerna återvänder till sina ursprungsfärger när de får fröa av sig fritt. Och det verkar vara det lila-vinröda fältet för stockrosor. Här kommer bilder på både några av de ursprungliga och årets rabatt där man anar lite gener från dubbla stockrosor också. Dock är inte längre några aprikosa. Men jag får väl så nya sådana nästa år.

Årets stockrosrabatt

Fuchsia för närsynta

En av mina favoritfuchsior ser jag bäst om jag tar av mig glasögonen. Det är så med oss starkt närsynta att vi ser saker på nära håll väldigt bra. Och Fuchsia procumbens gör sig allra bäst på nära håll. De förtjusande och vackra små blommorna måste man gå mycket nära för att uppskatta.
Därför har jag satt just denna fuchsia allra närmast källardörren på sommarens nya fuchsiaspaljé. Jag hade en fuchsiasvägg tidigare också, men jag var tvungen att flytta bort fuchsiorna från den därför att clematisen George totalt tog över.
Ja, George är en mycket tacksam clematis att odla, så jag klagar inte. Men det gjorde fuchsiorna som till sist varken fick sol eller fukt på grund av George och höll på att tyna bort. Hur som helst hade jag ett armeringsrutnät kvar i garaget som jag hängde upp på den andra tomma norrväggen. Tyvärr hade en av fuchsiorna lagt av, så jag fick köpa en ny. Men de övriga är sticklingar jag köpte på trädgårdsmässan i Älvsjö i våras. Alla är krukor är placerade i loppisfyndade blomhållare som jag målat i samma färg som rutnätet.

Fuchsia procumbens

Skördetider

Just nu skördar jag en halv liter körsbärstomater om dagen och njuter för fullt. Dessa tomater ger en verklig smakexplosion på tungan. Så har de också fått mogna i lugn och ro i vårt odlingsväxthus.
Glädjande nog har tomaterna inte angripits av någonting i år. Det har däremot brysselkålen och rödkålen. Den sistnämnda är bars att lägga på komposten. Dillen är också fin i år och klar att skördas. Som amatörodlare använder man ju inte gifter, men jag har viss förståelse för att den som odlar kål i stor skala måste använda något skydd. Helst så miljövänligt som möjligt.